Igår var jag med på dagis när sköterskan från CSK var där och informerade om vad som skall göras om Klara får andningsbesvär, det gick väldigt bra tycker jag och sköterskan var grymt imponerad av dagiset, att de redan gjort handlingsplaner och förberett allt :-) Så idag när jag lämnade Klara där för hennes första riktiga dag kändes det bra. Och allt hade gått jätte bra! O goda lussekatter hade hon med sig hem till oss!!
Tyvärr blev ju inskolningen lite avbruten o förskjuten just pga andningsbesvär... Natten mellan tisdagen och onsdagen v47 vaknade vi vid 00,30 av att Klara var jätteledsen och hade mycket svårt att andas... Vi gav henne adrenalin och det funkade bra och verkade ända till 04,30 då det var dax för ny inhalation. Den verkade inte lika länge, kl 06,00 var det dax igen... När jag lämnat Zack i skolan ringde jag in till akuten för att höra om jag kunde ge cortison tabletter, men innan läkaren hade ringt tillbaka till mig hade det blivit mkt värre så jag fick ringa 112. Läkaren ringde mig just som ambulanspersonalen klev innanför vår dörr, och det råd hon hade tänkt ge oss var just att komma in snarast möjligt. Riktigt dåligt väder var det just denna dagen... Så det gick tack och lov inte så jättefort in till sjukhuset!
Det blev en heldag på CSK, med inhalationer och cortison. Läkaren som var en ny bekantskap ville att vi skulle stanna över natten, men efter att ha pratat med en läkare som känner oss beslutades det att vi skulle bli inskrivna med permission, gött!! Läkare från barnkliniken ringde oss under kvällen och dagen efter för att kolla läget, och eftersom allt var under kontroll på torsdagen blev vi utskrivna.
Annat strul har vi oxå, så klart... Konstigt vore det väl annars... Och som vanligt är det försäkringskassan som gör livet surt för oss :-( Vi får inte vabba mer i år... Vi får inte pengar för alla dagarna vi låg på sjukhuset vid förra operationen, inte heller för de dagarna vi var inne v 47.. Vi kan få, men då måste vi överklaga... Så ringer man dit, till deras "underbara" kundcenter, får sitta i telefon kö i 36 minuter o sen kan nöten som svarar inte besvara min fråga utan TRE!!! dagar senare ringer en dam upp mig som kan svara på frågor. Hon är mycket sympatisk som tur är, för jag har inte mycket till övers för dem... Hon förstår att man i vår situation inte orkar sitta och skriva en överklagan och skicka in, hon förstår oxå att vi inte vill lägga fler föräldradagar på "sjukdom" än vad vi redan gjort, för vi har varit massor massor massor på sjukhus då vi inte tagit vård av barn... Hon, damen på försäkringskassan, tror att vi skulle haft ett annat intyg från läkarna när hon föddes för att få fritt antal vab dagar.. Jaha, och VARFÖR kunde de inte informerat oss om det tidigare?!?! INGET får man automatiskt, ALLT måste man själv läsa sig till o söka upp tydligen. Damen förstod oxå min frustration över att vi inte fått en personlig handläggare att få hjälp och råd av, men det funkar inte så nu för tiden.... Nu håller vi tummar och tår för att Klara INTE skall få någon bacill när hon har börjat dagis, för då måste vi nog överklaga... 3½ vecka kvar tills nytt år och nya vab dagar!
Det är inte bara elände i vår vardag, tack och lov :-)Vi har det ganska bra mellan varven, och nu är det snart jul, och det ska fixas med pepparkakshuset, drickas glögg, fixa julagran o annat skoj :-) Jobbar gör vi ju både jag och Johan nu, 80% var och det är 80 välfyllda procent både för min och Johans del. Sen har ju Zack en rad aktiviteter som han skall skjutsas till och hämtas från flera dagar i veckan :-) Tack och lov turas vi och Melkers föräldrar om att hämta och lämna :-)
Vad står på Era önskelistor till tomten? Denna står på min ;-)
Ha det bra kära läsare!
Therése
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar